Stängt för kommentarer

Nygårds Park, Västra Tunhem

Av Sören Lindqvist

Jag är säkert inte ensam om att invän­ta tiden när vit­sip­por­na blom­mar och bok­trä­dens lövsprick­ning är i full gång. Det är som en god vän till mig berät­ta­de “Våren är som bomull för sjä­len efter en lång mörk vin­ter”. Lju­set är så vik­tigt för alla och man rik­tigt kän­ner hur ener­gin kom­mer till­ba­ka. Lju­set är ock­så vik­tigt i foto­gra­fi, det finns egent­li­gen ing­et “dåligt” ljus utan det gäl­ler att bemäst­ra situ­a­tio­nen och se förutsättningarna…

Nygårds Park

Det är lätt att mis­sa den­na plats som lig­ger all­de­les intill den vand­ringstig som går ige­nom natur­re­ser­va­tet mel­lan Väst­ra Tun­hem och Var­gön utef­ter Hun­ne­berg. Här har någon har varit påhit­tig och lagt upp en liten rund sten på klipp­bloc­ken. Nygårds Park är besöksvärt året runt men jag är spe­ci­ellt för­tjust i par­ken under vår­kan­ten innan trä­den har fått sin ful­la “löv­kläd­sel” då det kom­mer att bloc­ke­ra myc­ket av det fina kvälls­lju­set. Par­ken utmärks av ädellövskog och plan­te­rad bok­skog för­u­tom att ha ett rikt fågel­liv. Här finns res­ter av kalk­bryt­ning och kalk­brän­ning som pågick från slu­tet 1700–tal till den sista kalk­brän­ning­en 1950, kal­ken utnytt­ja­des i jord­bru­ket. Områ­det har mäk­ti­ga kalk­grot­tor väl värt att besö­ka men iakt­tag en viss försiktighet.

© Foto­graf Sören Lindqvist

Taggat , , ,