Om att all skärpning ska ske i slutet av bildbehandlingen stämmer inte, det är den gamla skolan och gäller inte längre. Det blir inte en bra skärpning och allt för ofta alldeles för mycket. Att skärpa alla bilder på samma sätt är heller ingen bra lösning. Bilder ska slutskärpas olika beroende på vilket sätt de ska användas. Följande metod är utvecklad av Bruce Frazer och Jeff Schewe och teamet som ligger bakom PK–sharpner. Det trevliga är att i Lightroom har man byggt in den här skärpningsfilosofin med förskärpning (Capture Sharpen) och slutskärpning (Output Sharpen). Bilder behöver skärpas på olika sätt och vi kan dela upp dem i tre olika kategorier.
Tre kategorier “Frequencys”
- Bilder med fina och små detaljer som kallas HF–bilder (High Frequency Edges)
- Bilder som har stora och jämna ytor som kallas LF–bilder (Low Frequency Edges).
- Bilder som ligger mitt emellan HF–bilder och LF–bilder och kallas MF–bilder (Medium Frequency Edges).
Skärpning sker i tre steg
- Steg ett kallas för Capture Sharpen eller förskärpning.
- Steg två är Creative Sharpen eller kreativ skärpning vilket kan innebära mindre eller mer skärpa partiellt i bilden.
- Steg tre är Output Sharpen eller slutskärpning vilket innebär att man anpassar skärpningen till hur bilden ska användas, webb, tryck eller bläckstråleskrivare.
Capture sharpen
Skärpning görs i början på processen och bäst gör man det direkt i Camera Raw eller i Lightrooms Develop modul och du gör det på alla bildfiler. Inskannat material kan med fördel också använda den här metoden, skärpningsfunktionen i skannern bör då undvikas eller sättas på lägsta nivå.
Se nästa inlägg om skärpning (skärpa i Camera Raw och Lightroom fortsätter…)
Exempel på High Frequency Edges
Exempel på Low Frequency Edges
Exempel på Medium Frequency Edges
